2005 oktober :

I livet ställs man inför olika vägskäl, där man måste göra ett val, som sedan har betydelse för resten av livet.

Ett sådant vägskäl står jag inför just nu. Känslorna är många och starka. Glädje, lycka, förtjusning. Ångest, rädsla och undran. Ännu är det mycket som ska överbryggas, många pusselbitar som ska hamna på rätt plats för att jag ska kunna känna trygghet och den lycka jag vill känna. Men det är väl ofta så man känner när ens vanor och rutiner ställs på ända. När man måste välja om man ska bryta upp det trygga och invanda för att testa nytt och outforskat. Det tar tid att bli van och känna sig trygg i det nya.

Man har bara ett liv och det måste man vårda. Våga ta ett avgörande steg, fast det känns svårt och det ger en hjärtklappning. Våga leva det livet man verkligen vill och känner sig tillfreds i.

Nu och här vill jag ta det här språnget och våga välja en ny väg. Klara av att möta det som blir jobbigt för att det ska bli lätt efteråt. Jag har gjort det förut och jag vet att jag klarar att göra det igen. Jag söker harmoni och det är här och nu som gäller!

En obeskymrad liten Wille.
Liten och ovetande. Ovetande om vad som väntar i livet.
Just nu är det lycka att t ex leka med en gul bil.

De senaste dagarna har varit tunga. Kroppen värker, huvudet vill inte hänga med och jag har varit så in i dödens trött…. det är svårt att beskriva, men när man är så där trött då orkar jag inte företa mig någonting… känns som jag knappt orkar andas. Vet att tröttheten är ett av de stora symtomen på min sjukdom, men när man inte riktigt trivs med sin sitution i livet och vill annat blir det ju inte bättre.

I morse lät min underbara sambo mig ha sovmorgon. Jag vaknade inte förrän 5 minuter i 12. Lite piggare men ändå inte utvilad. Lite mindre värk, kanske kroppen börjar vänja sig vid kylan nu? Hoppas, hoppas !

Har kännt mig apatisk, inte riktigt vetat vad jag ska ta mig till och det är definitivt inte jag… Jag brukar sällan bli sittandes och tycka synd om mig själv. Blev inspirerad av Maria att göra en att-göra-lista eller två. Bara för att försöka att hålla igång min för tillfället trötta hjärna. Jag ska bara först…

I eftermiddags klockan 15.50 kom ett telefonsamtal. Ett telefonsamtal som ger mig hopp, och samtidigt lite kittlande skräckblandad förtjusning. Samtalet var till min sambo, som inte var hemma precis just då utan hade lämnat huset för att hämta Josephine i skolan. Gissa om jag gick på nålar den kvarten han var borta!! Hem kom han och ringde upp den som han hade ringt! Positivt, positivt….!! Mer sådant tack!! I morgon ska denna person ringa Mathias igen, men jag känner mig hoppfull.

När man får positiv energi, då blir man genast piggare, även om hjärnan är trött. Så nu känner jag mig redo att sätta upp en att-göra-lista och börja med den så smått. Känner nämligen att jag måste rensa upp i mitt liv lite. Har för mycket saker omkring mig. Saker som kan vara bra att ha…. Va? När då? Näää, nu ska det rensas ut, slängas och tömmas. Börja om på nytt och i harmoni. Jag startar här och nu!!

Att-göra-i-hemmet-lista
Färdigt:	Att göra:
	1. Gå igenom kartongerna i uteförrådet, rensa dom och släng eller ge bort det jag inte vill ha.
	2. Gå igenom inneförrådet, rensa , släng eller ge bort det jag inte vill ha.
	3. Sätta ut annons på barnvagn, bilbarnstol mm.
	4. Gå igenom alla garderober och rensa bort gamla och försmå kläder.
	5. Gå igenom köksskåpen och rensa ur allt omaka porslin mm. Storrengöra spis, fläkt, frys och kyl.
	6. Rensa upp i brudkistan.
	7. Rensa upp i hobbyrummet, sätt in viktiga papper i pärmar, organisera min scraphörna.

Att-göra-vid-datorn-listan:
Färdigt:	Att göra:
	~~1. Uppdatera A’s kennelsida.~~
	2. Göra ny design åt L och hennes hundshop.
	3. Göra färdigt mitt fotogalleri.
	4. Bränna ner fotografier.
	5. Rensa upp ur datorn.

Att-pyssla-listan:
Färdigt:	Att göra:
	1. Ta mig ur min scrapblock, har inte scrappat sedan augusti.
	2. Scrappa minst 10 gamla kort.
	3. Scrappa julklappar.
	4. Göra tomtar med barnen.
	5. Sticka en poncho.

Att-bry-mig-om- mig- själv-listan:
Färdigt:	Att göra:
	1. Bada fotbad och sköta om fötterna.
	2. Att ta nya tag med viktminskningen och motionen igen.
	3. Att gå till frisören och klippa mig.
	4. Se till att jag mår bra.

Kommer säkert komma på mer saker, men det här ska väl sysselsätt mig en stund. :lol:

1. Vilken hårfärg har du?
Min naturliga hårfärg är mörkblont/råttfärgat med röda stänk. Därför brukar jag färga det brunt eller rött. Just nu är det rödbrunt, med blonda slingor.

2. Långt eller kort?
Långt.

3. Lockigt eller rakt?
Lockig och rufsigt!

4. Naturligt eller preparerat?
Naturligt (wash and go).

5. Är du nöjd med ditt hår just nu?
Nej, jag behöver klippa mig!! Lockarna trulsar ihop sig till svinto, för att topparna
är slitna. Kanske dags att beställa tid?!

Det har varit en jobbig vecka. Helst av allt skulle jag vilja gå i ide tror jag . Min kropp den har nog aldrig värkt så mycket som den gör nu. Känns lite som jag är lämnad åt mitt öde… med svaret : ja din sjukdom är ju svårmedicinerad. När jag har så här ont dygnet runt, fungerar inte min hjärna som den ska… känner liksom att jag vill krypa ner i sängen och sova. Sover jag, blir jag ännu tröttare, det är också märkligt.

Tröttheten beror nog en del på att jag inte riktigt är tillfreds och bitvis känner mig lite deppig. Just känner jag som jag sitter fast i en bubbla, i ett vakum och inte kan komma loss. I bland är man bra liten och utlämnad åt sitt öde. Det stora omkring en styr och ställer och man måste liksom finna sig i det…. vilket jag vägrar. Jag brukar dock inte bli sittande på röven speciellt länge. Jag kommer nog på en lösning denna gången också, bara att det möjligtvis kommer ta lite längre tid.

En sak är positivt dock att jag ska få gå på rehabkurs (kan man kalla det så tro). Ska få träffa sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator 3 dagar i veckan, i 5 veckor. Ska få lära mig en hel del om träning osv som kan få mig att må bättre. Ska bli skönt att få prata med en kurator också och få berätta hur jag har slagits mot vården, läkare osv innan jag fått hjälp. Tycker inte jag får så mycket hjälp nu heller, men jag vet åtminstone varför jag har ont…

Nåja, jag reder mig, det har jag alltid gjort!! Jag är stor tjej…. Jag funderar vidare…

1. Bor du i lägenhet eller villa?
Jag bor i radhus.

2. Har du bra grannar?
Ja nu har jag det, efter att en märklig familj flyttade i våras. En familj som trodde att de ägde området, och tyckte att de hade rätt att skrämma mina barn.

3. Brukar du störas av hög musik från grannarna?
Nej, jag bor i ett väldigt lugnt område.

4. Vad gör du om någon spelar högt långt in på natten?
Om någon gör det någon gång, gör jag ingenting. Men om någon gör det vid upprepade tillfällen, var och varannan dag, som en granne ovanför mig, när jag bodde i lägenhet förut. Då ringer jag till störningsjouren.

5. Retar du dig på ludd i torktumlaren?
Nää, luddet finns ju där varje gång man torkat. I det här området är man duktig på att städa gemensam tvättstuga och luddet är alltid borttaget. Finns väl större saker i livet att reta sig på än ludd… :eek:

För ett år sedan föddes vår lilla prins. Vad året har tagit vägen vet jag inte, men prinsen fyller 1 år idag!! Vi har firat honom med paket och tårta.

Grattis vår älskade prins på din 1-års dag!

William 1 år
William, vår prins, som fyller 1 år idag.

William smakar på ett paket
Innan man öppnar paketen kan man ju ta sig en tugga och se om det går att äta.

Tårta
En prinstårta!

Vill ni ser fler kort hittar ni det på Williams sida >>

1. Spelar du något instrument, i så fall vilket?
Nej, tyvärr till min stora sorg, så gör jag inte det. Men drömmer om att lära mig
spela piano.

2. Finns det någon orkester/grupp du skulle vilja vara med i?
En egen grupp att sjunga i hade varit toppen!!

3. Vilken typ av musik tycker du bäst om?
Jag är ganska mycket allätare, och lyssnar på musik efter humör.

4. Sämst?
Heavy Metal går bara inte… har försökt, men kan inte finna någon njutning av att lyssna på det!

5. Favoritartist/grupp?
Hmm… vad svårt. Jag har blivit så där hopplöst omodern att jag hör en bra låt, lyssnar på den och glömmer memorera vem som sjunger… kan det bero på att jag är röring småbarnsmamma? :wink:

När man bor 50 mil ifrån sin älskade syster är det tur att Internet och teknikens underbara värld finns. Ofta träffas vi över msn en stund, beundrar varandra och har kul ihop. Den ena är 19 år och den andra 36 år. Lika som bär vill nog många säga. Barnsinnet har vi båda två och bästa vänner är vi allt. Jag älskar dig kära Sis!!! och jag saknar dig!