2006 april :

Trädgårdsarbete är terapi för både kropp och själv. Bort med det gamla och fram med det nya livet. Skulle bara gå ner till affären för att köpa middagsmat och sedan skulle jag hem och steka pannkakor, tillsammans med Nilla i telefon (ja man kan ju har roligt, medan man har tråkigt! ) Men förlåt mig Nilla. Jag fastnade ute i trädgården!!… och glömde.

knopp
Det knoppas i trädgården.

Utanför affären stod nämligen en vagn med en massa härlig penseér och jag var bara tvungen att ha. Nu har jag pyntat trädgården lite och det är så fint. Jag har sopat altan och tvättat av plastmöblerna, så nu är jag redo för sol och familjen!!

Kruka i rabatten
Den här krukan pryder min rabatt.

I morgon kommer bror med flickvän och på lördag kommer mamma och pappa, så då blir det fullt hus och det ser jag fram emot. Var så himla länge sedan jag träffade dem!! Den enda som saknas är systeryster som är i Japan. Tjejerna kommer hem på valborg och då är det paintballtävlingar hela dagen som Mathias ordnat och är tävlingsledare för. Sedan på kvällen är det dags för brasa. Så helgen är vigd åt härligt sällskap, god mat, skratt, prat, vila, paintball och glädje!

Kruka utanför dörren.

Vill önska alla en trevlig valborghelg!
Vårkramar!:arrow:

I morse vaknade jag, efter 2½ v. scrapblock, med en layout i huvudet.
Japp, så där vill jag göra! *konstaterade*

Tog en morgonpromenad med hunden.
Finslipade lite av layouten i huvudet.

Sitter äntligen och scrappar.
Blir inte som jag tänkt mig, mer än grundstrukturen.
Men jag scrappar äntligen!!!
Jippie.

Det som började så bra, slutade precis som alla andra gånger, med platt fall. Med tårar i ögonen och arg som ett bi tågade jag ut från min nya reumatolog igår. Jag höll mig i 1½ timme från att börja stortjuta, men när Mathias stod där med kärlek i blicken och sin varma mjuka famn så brast det och då kom tårarna.

Jag är trött, så trött och har konstant värk. Men min prover visar inte tillräckligt mycket så då kan man lika bra glömma bort mig i ett par månader. I går fick jag höra att jag behöver gå ner i vikt. Jag är fullt medveten om det och jag svarade ”Ja, minst 20 kilo” men hur lätt är det att röra på sig när man inte kan gå på sina fötter? Ha dina inlägg i skorna fick jag till svar då. Ja men nu är det snart sommar, hur gör man då? Inlägg i sandaler, ja det är faktiskt humor det!! Någon som har en bra lösning på det problemet? (Tack Cam för skrattet, du gav mig det när jag behövde det som bäst! )

Ett skämt eller? Inlägg i flipflop, någon som har en bra lösning på det problemet?
Ett skämt eller? Fotinlägg i flipflop, någon som har en bra lösning på det problemet? Humor är det helt klart!

Sjukgymnastik tyckte hon också att jag skulle börja med och då varmvattengymnastik. Jag håller helt och fullt med om det, men det är hopplöst svårt att få tider och har jag tur så blir det i höst… svaret jag fick, ”men så bra då, då kan du ju komma igång”… men hallå. Det är ett par månader tills hösten, vad gör jag fram tills dess.

Frustrationen hos mig ligger i att jag inte tas på allvar, att jag inte får hjälp, att jag hamnat ikläm mellan instanser. Bara för att sjukdomen inte syns, så betyder det inte att jag inte finns och känner den. Antagligen hade min läkare en dålig dag igår, för det sista hon slänger ur sig är att jag nog skulle må bra att jobba! Ja det håller jag med om helt och fullt. Men jag har inget jobb och de växer inte på träd. För mig är det otroligt viktigt att hitta ett arbete som jag kan gå till även dåliga dagar med mycket värk. Jag är trött på att vara hemma och jag skulle gärna slippa min värk. Är så förbannat trött på att bli klassad för lat bara för att jag har ont. Jag är ARG!!! J**vla männsikor att behandla mig som skit, dem har baske mig ingen rätt att behandla mig som skit och nu får det faktiskt vara nog.

Så nu har jag avreagerat mig lite, och det kanske inte är så kul att läsa, men jag behövde det.
I’ll be back.

1. Läser du mycket?
Jag läser i perioder och när jag är inne i en sådan period, slukar jag allt! Nu var det länge sedan jag hade en sådan period, har inte läst en enda roman hittills detta året. Måste hitta något att läsa!!

2. Nämn tre av dina favoritböcker
Alkemisten av Paulo Coelho, Pojken som kallades Det av Dave Pelzer och Kajsa Ingemarsson Små citroner gula.

3. Har du någon gång funderat på att skriva själv?
Jag hade nog sådan funderingar när jag var yngre, kanske de kommer tillbaka i framtiden?!

4. Är du med i någon bokcirkel/bokklubb?
Nej.

5. Köper du oftast pocket eller inbundet?
Efter humör och säsong. Sommartid när man har lata dagar brukar det vara lättast med pocket. En pocket är också lättare att ha med sig vad man än går!

Jag har inte scrappat på snart 2 veckor. Har inte haft tid, och när jag väl har tid har jag varit dödstrött. Sedan känns det så svårt att få ut något ur fingrarna just nu, antagligen en mindre scrapblock… drabbas av dem då och då. Nåja, jag är med på en del utmaningar, så jag hoppas att jag ska lyckas göra någon av dem och få scrappat en stund i kväll.

Jisses så trött jag har varit den här vecka, det har varit väldigt lätt att somna på soffan på kvällarna . När jag tänker tillbaka på min mammalediga tid så har det varit ganska skönt. Nu gäller det att lära om, stressa hit och dit, lära in nya rutiner. Lämna dagmamma där, hämta skolbarn här osv. Ordna papper, söka jobb, hinna äta och städa osv. Har helt klart insätt att jag gillar inte stress längre. I bland måste man ju dock. Men det är ju en vanesak och snart är man inne i det nya.

Jämfört med igår, så var vårvädret tillbaka idag. Underbart härlig, strålande sol och värme från den. Tjejerna gick till skolan och Wille lämnades till dagmamman. Mathias hade tagit ledigt idag för att följa med mig till Uppsala ( min guide, annars hade jag väl varit kvar i Uppsala ännu).

Elisabeth sjukhuset i Uppsala, inte som andra sjukhus

Första anhalten var Elisabethsjukhuset i Uppsala. Jisse så vackert för att vara sjukhus. Vackra valv, golv och målningar i taket, var helt enkelt tvungen att ta fram kameran. Vad gjorde jag där då? Jo röntgade mina fötter. Det är för att min nya reumatolog ska ha en utgångspunkt att gå efter och kunna se ev. förändringar. Även om sjukhuset vara vackert, så var röntgensköterska mindre roligt. Dålig på svenska språket och blev irriterad på mig för att jag inte förstod henne. Stod framför en brits och hon säger; lägg vänster! Jaha, vaddå? Benet eller? Hon började rycka och slita i mig och det uppskattas inte direkt när man har ont i sina leder. Nåja, jag bet i hop och var snart ute därifrån.

Elisabeth sjukhuset, taket inomhus
Målningar i taket, och jag som ser scrapmönster och inspiration i allt kunde inte låta blir att fota.

Elisabeth sjukhuset, inomhus
Vackra valv.

Vidare för att ta blodprover, köpa paintballprylar till Mathias och sedan bort till Onoff för att köpa ny dammsugare. Hittade nämligen ett presentkort jag fick för två år sedan och som jag glömt bort, men nu kom de till användning! Hem och städa efter alla hantverkare. Underbart lätt gick det med min nya lilla städmaskin. Varför har jag inte köpt en ny tidigare kan man undra?

Viggo
Sköna stilen, killen åker bilen! Viggo följde med fram och tillbaka till Uppsala.

När vi kom hem visade sig att rörmokaren inte monterat dit vår toalett utan den står fortfarande på altan (vi har en toa till som tur är). Om vi har tur kanske vi får den på måndag, men det beror hur mycket som händer i helgen… men hallå… vi är inget viktig vi då?? Sedan är nya tapeten i köket alldeles bubblig, så det ska tapetseras om igen, nästa vecka. Känns som a never ending story… Nästa vecka blir det 8:e veckan i vattenskadans spår. Men som sagt, jag tror det blir bra när det blir färdig… om det blir färdigt!

Nu ska jag gå och packa lite. Imorgon bär det av till Rocklunda i Västerås och hundutställning. Josephine följer med mig och Viggo, det blir kul! Hon och jag får en tjejdag tillsammans. Dessutom vill hon titta på mopsar, eftersom hon så gärna vill ha en! Sedan får jag träffa älskade Cam, som är på besök i Västerås. Länge sedan vi träffades så det ska bli kul att ses och få krama henne lite!!

Trevlig helg och god kväll!

I bland tror man inte sina ögon när det regnar snö ner från himlen den 20 april. Kanske är det så varje år, men att man glömmer. Har man inte lust att gå ut då, kan man ju alltid roa sig med att prata med kompisen man har i spegeln. För det mesta brukar konversationen och svaren vara ganska bra!

William
Schysst kille i spegeln!

Köket har inget golvmatta, inte heller något köksbord eller stolar det är helt tomt. Går jättebra att springa och sparka boll i. Bäst att passa på säger mamma, för imorgon ser det antagligen helt annorlunda ut.

William

Redan klockan 9 i morse kände jag mig som en urvriden trasa.
Då hade hantverkare klampat in i mitt hem och tagit över, själv trippade jag på tå.
Sonen grät över rädsla för oljud.
Dotter försökte förskräckt trösta medan hon samtidigt försökte ropa på mig.
Ringde arbetsförmedlingen.
148 i telefonkö, 30 minuter väntetid.
Jag lade på.

Jag gör grimas
I dag har bara varit en sådan dag.

Lämnade lilleman hos dagmamman idag, det gick bra.
Känns skönt i slitet modershjärta.
Han var inte ens intresserad av mig när jag kom tillbaka.
Helt klar mogen för nya äventyr.

William
Duktig kille som var hos dagmamman helt själv idag.

Under tiden Wille var hos dagmamman var det dags för nya telefonsamtal.
Men först gällde det att krångla in sig i huset.
Hur gör man när hallen är full av vitt klägg på golvet som man inte får gå på?
Man förvandlar sig till längdhopperska och hoppar in i vardagsrummet.
Kissnödig, men kommer inte fram till någon toalett.
Ny telefonkö till AF.
143 i kö, 19 minuter väntetid.
40 minuter senare svarar fru otrevlig.
Bläk.

Hoppar upp i sovrummet.
Då spaklades nedervåningen för andra gången.
Kommer fortfarande inte i köket på hela dagen.
Toaletten står ute på gården.

Liten kille med guldlockar och jag tittar på tv.
Bananer i pyjamas.
När liten helt plötsligt sjunger med i melodin; högt och ljudlig… BAAAANAAANA
Då går det inte att vara sur längre.
Spricker upp i ett stort leende och njuter av sällskapet.
Även om jag kan vara enda replik i bananfilmen.
Tänk att den ljuvliga lilla människa kan göra en så glad.

William
Den här killen älskar bananer i pyjamas.

Tar fram ny kameran och fotar, knäpper 200 bilder.
Nu har jag nästan glömt telefonköer och otrevliga af-tanter.

I dag kom en tjej med guldhjärta och ringde på dörren. Underbara Ulrica du gjorde mig så glad!! :arrow::arrow:

Hon lämnade ett paket.
En ny kamera.
Canon Eos 350, min nya älskling.
Hela kvällen har jag fotat och fotat.
Nu bjuder jag på lite bilder, så ska jag nog fota lite till.
När ska hinna göra något annat??

William